måndag 28 oktober 2013

Äntligen framme i SOLEN!

Efter att ha sagt tack o hej till Beate i Berlin, satte vi full fart genom Tyskland. Stannade på olika Autogrill, lagade mat, spelade Triominos och nattade tidigt. Över Österrike var vi tvungna att ta en bakväg, istället för över det bekväma Brennerpasset. Tullmyndigheten i alplandet har hotat oss med både det ena och det andra, så vi finner det bäst att inte reta dom. Alternativvägen var andlöst vacker, men ibland tog andningen slut, då vägen slingrade längs stupen utan räcken. B körde lugnt och avslappnat, så om jag bara löste korsord längs de värsta sträckorna, kunde vi hålla en god stämning i bilen!
Vackra vyer över Alperna!
Hm, blir det fint på Snäcke-huset, tro...?
Min lekstund med kameran, när vi kör kvällstid!
Stora pojkar är ute och leker på autobahn!
Visst är det läckert med målad husbil!

Vi körde in i staden Isny, i södra Tyskland, där de monterar vårt husbilsmärke: Dethleffs. B hade hoppats få hjälp att åtgärda små skavanker, men verkstaden hade ingen tid på länge. Vi stod ett par dagar på firmans ställplats, gratis och med el, och hann besöka en skicklig motorsågskonstnär i trakten.
Vackra vedtravar och skickligt hantverk i olika figurer.

En upponervänd trästam kan bli ett örnbo!



Att flanera i gamla städer är mysigt. Det är söndag och ruggigt väder. Men caféerna har öppet och serverar varm choklad till gästerna, som njuter av att umgås, insvepta i filtar.


Färden genom norra Italien går genom äppelodlingar. När du biter i ett Gala-äpple, har det troligen mognat här i de italienska Alperna. traktorerna är bara hälften så breda som våra och vi kunde först inte begripa varför. Men så såg vi hur de körde mellan raderna på de hårt spaljerade äppelträden, med gröna plastlådor för frukten. Ekipagen blev också lätta att köra om på de smala vägarna. Vägvakter stod överallt och hjälpte till att få trafiken att flyta.
Gala-äpplen på väg hem till dig.
Underbara färger i kvällssolen!
Ägg, hårdkokta och målade, klara för picnicen!

I Italien blev det sträckkörning igen, vi använde oss av de betydligt bättre betalvägarna för att snabbt komma ner till Bari, där vi skulle ta färjan över till Grekland. Väl där fanns det ingen plats, nej, det var en väntetid på fyra dagar för att få plats på en färja som har "camping on board", där man får bo i husbilen under överfarten. Vi chansade på nästa färjeläge, Brindisi, 10 mil söderut. Kom dit på beckmörka kvällen, inget kontor fanns öppet, inga tider om när de öppnade eller när färjorna skulle gå. Dagen därpå fick vi besked: kl fem gick en båt till Igoumenitsa. Åtta timmars resa för 218 euro, enkel väg. Det tog tre timmar att lasta en ofantlig mängd albanska långtradare och bland dessa vägens mörkhåriga riddare smög en liten grupp japanska turister med nyinköpta rullväskor och de typiska kamerorna. En kulturkrock som hette duga! 
Efter en kort natts sömn startade vi vår Greklandsresa, söderut längs kusten och in bland höga berg. Fina vägar, tack vare att vi köpte en karta och därmed undvek den åsnestig, som vi trott var E55!
Solen gassade, landet log mot oss och när vi köpte 6 ägg och damen ville ha 30 kronor, förstod vi att det hänger på oss att Grekland får ordning på sin urholkade ekonomi!
Vackert och gassande hett - vad kan man mer begära!
Havet finns 5 meter bakom bilen. Pricken i vattnet är jag!

2 kommentarer:

  1. Hahaaa vilket rött hus påminner lite svagt om det jag hitta här med sin utsmyckning! Åh jag tror nån liten fyrbent vill ha det svalare! Denna sida kommer jag titta in på flera gånger!!! Kram ;D

    SvaraRadera